Kvartspriser förklarat

Vad som faktiskt ändrades

Fram till den 30 september 2025 sattes ett spotpris per timme. Producenter bjöd in bud för varje timme dagen före, Nord Pool matchade utbud mot efterfrågan, och den timmen hade sedan ett pris som gällde alla dess sextio minuter. Från och med den 1 oktober 2025 är avräkningsperioden i stället femton minuter. Samma auktion, samma mekanism, men fyra gånger så fin upplösning.

Skälet är fysiskt. Kraftsystemet balanseras i realtid, och obalanser uppstår inte i jämna timsteg. När en molnbank drar in över Skåne faller solproduktionen på tio minuter, inte på timmen. Med timavräkning fick balansmarknaden — den dyra, snabba reserven — ta hela den svängningen. Med kvartsavräkning kan spotmarknaden prissätta den i stället, vilket är billigare för alla utom för den som råkar förbruka just då.

Omläggningen gjordes samtidigt i hela det synkroniserade europeiska området, efter EU:s riktlinjer för balanshållning. Sverige var alltså inte tidigt ute och inte sent — men den svenska rådgivningen om elbilsladdning har inte hunnit i kapp.

Vad det betyder i kronor

Frågan är inte om upplösningen blev finare, utan om spridningen är stor nog att bry sig om. Räknat på varje dygn sedan 2025-10-01 är svaret ja, och tydligast i söder.

Alla 324 dygn från 2025-10-01 till 2026-08-20. Fyra timmar är sexton kvartar, alltså ungefär en hel hemmaladdning för en medelstor elbil.

Ett normalt villahushåll med elbil drar omkring 4 000 kilowattimmar om året bara till bilen. I SE4 är 96 öre skillnad per kilowattimme mellan bästa och sämsta fönster alltså storleksordningen 3 859 kronor om året — för att flytta samma laddning några timmar.

Varför 24 staplar ljuger

Ett timdiagram visar timmens medelvärde. Om priset inom en timme går från 40 öre till 180 öre ritar timdiagrammet en stapel på 110 och spridningen försvinner. Det spelade ingen roll när marknaden faktiskt avräknade per timme — då var 110 vad du betalade. Nu gör det det, eftersom du betalar kvart för kvart.

Effekten är störst i övergångarna: sena eftermiddagen när solproduktionen faller bort och kvällstoppen börjar, och tidiga morgonen när det omvända sker. Det är också precis de timmar många laddboxar är inställda på att starta, eftersom de programmerades när rådet fortfarande var att undvika kvällstoppen och börja så snart den passerat.

Ribbonet på den här sajten ritar 96 staplar av just det skälet. Se dagens kurva i SE3 och jämför den inre spridningen inom en enskild timme med vad en timstapel hade visat.

Vad du behöver göra åt det

• Kontrollera att ditt avtal faktiskt avräknar per kvart. Avtalen heter fortfarande "timpris" men de flesta har gått över till kvartsavräkning. Står det timme i villkoren betalar du timmedel, och då är hela den här artikeln akademisk för dig.
• Kontrollera vad laddboxen styr på. En box som hämtar dagens priser och lägger laddningen i de billigaste perioderna behöver kunna hantera 96 perioder. Äldre modeller läser 24 och avrundar.
• Sluta lita på tumregler om klockslag. De billigaste kvartarna ligger inte längre pålitligt på natten. I SE4 låg de mitt på dagen 49 % av dygnen sedan kvartsmarknaden startade.
• Om du inte kan styra laddningen alls är rörligt avtal ofta ett lugnare val än timpris. De tre avtalsformerna räknade mot varandra.

Räkna på din egen bil

Allt-i-priset i det billigaste fyratimmarsfönstret i SE3 har under kvartseran legat på 1,43 kr/kWh i snitt, mot 2,33 kr/kWh i det dyraste — påslag, elnätsöverföring, energiskatt och moms inräknade. Välj din modell och dra fönstret över dagens riktiga kvartar så ser du vad det blir i kronor för just din bil.

Dygnets lägsta enskilda kvart i SE3 under perioden var −16 öre och den högsta 571 öre. På 30 av 324 dygn fanns minst en kvart med negativt pris, alltså en kvart då du fick betalt för att förbruka el.