Ladda elbil i BRF och lägenhet

Varför det kostar mer

En villaägare med timprisavtal betalar spotpriset i den kvart bilen laddar, plus påslag, nät, skatt och moms. En lägenhetsinnehavare med plats i föreningens garage betalar nästan alltid ett fast öretal som föreningen bestämt. Det talet måste täcka tre saker utöver elen: investeringen i laddinfrastrukturen, driften och administrationen, och en marginal för att föreningen inte ska förlora pengar när elpriset sticker.

Det fasta öretalet har dessutom en osynlig kostnad: det tar bort varje skäl att bry sig om när du laddar. Sätter du i sladden klockan sex på kvällen betalar du samma pris som klockan tre på natten, vilket betyder att föreningen betalar kvällstoppen och du inte märker det. Över tid tvingar det upp föreningens öretal för alla.

Vad du har rätt till

Det korta svaret: du har rätt att ansöka, inte rätt att få. En laddpunkt i ett gemensamt garage är en väsentlig förändring av föreningens egendom, och sådana beslutas av styrelsen eller stämman — inte av den enskilde medlemmen. Att dra egen kabel från lägenheten till garaget är i praktiken aldrig tillåtet.

• Har du egen parkering med eget elabonnemang — till exempel ett radhus eller en friliggande carport med egen mätare — är du i praktiken i villasituationen och den här sidan gäller inte dig.
• Hyr du en plats av föreningen behöver du styrelsens godkännande för en laddpunkt. Ett nej ska motiveras, men det finns ingen generell rätt att överklaga det.
• Bor du i hyresrätt är det hyresvärden som beslutar. Praxis varierar enormt mellan allmännytta och privata värdar.

Ladda inte från ett vanligt vägguttag i garaget, ens om det finns ett. Uttag i gemensamma garage är sällan dimensionerade för timslång kontinuerlig belastning, och det är en av de vanligare orsakerna till bränder i den här miljön. En laddpunkt är inte bara ett dyrare uttag, den är ett uttag med termisk övervakning och jordfelsskydd anpassat för likström.

Hur föreningen bör prissätta

Om du sitter i en styrelse, eller vill argumentera inför en, är det här den viktiga delen. Det finns tre vanliga modeller och de är olika bra.

• Fast öretal per kilowattimme. Enklast att administrera och vanligast. Nackdelen är att den tar bort all prissignal — ingen har skäl att ladda när det är billigt, så föreningens inköpskostnad blir högre än den behövde bli, och öretalet måste därför sättas högre.
• Faktiskt spotpris plus ett administrativt påslag. Kräver ett laddsystem som mäter per användare och per tidpunkt, men det gör alla moderna system. Medlemmen ser samma prissignal som en villaägare, laddningen flyttar sig av sig själv till de billiga kvartarna, och föreningens totala inköpskostnad sjunker. Det här är den modell som fungerar bäst för alla utom för den som vägrar planera.
• Ingår i avgiften. Förekommer, och är den sämsta: de medlemmar som inte har elbil subventionerar dem som har, och ingen har någon anledning att hushålla. Det brukar också sluta i konflikt på stämman.

Med spotprismodellen får föreningen dessutom nytta av att lasten kan styras. Ett garage med tjugo laddpunkter behöver inte tjugo gånger 11 kW servis om systemet balanserar lasten mellan bilarna — och servisstorleken är den enskilt dyraste posten i en garageinstallation. Mer om varför effekttoppen kostar pengar.

Räkna på ditt eget fall

Vet du föreningens öretal kan du jämföra det direkt med vad samma laddning hade kostat med eget timprisavtal. Allt-i-priset i SE3 har under kvartseran legat mellan 1,43 kr/kWh i dygnets billigaste fyra timmar och 2,33 kr/kWh i de dyraste. Ligger föreningens tal över det övre av dem betalar ni för mer än bara el, och det är värt att fråga vad.

Räkna på din modell — talet gäller din bils förbrukning oavsett var du laddar, och en full laddning kostar 174 kr till ett föreningspris på 2,00 kr/kWh.